Moonlight drowns out all but the brightest stars

Lite såhär såg det ut igår på scenen. 
När jag gick på en föreställning. Där min fina var med.
Så duktiga var dom. Helt otroligt vad det finns begåvade människor.
 
Vart en ganska bra kväll ändå. Även om jag var nära på att svimma när jag såg honom.
Så fin var han. 

och även om det var många blandade känslor som for runt inom mig. 
Ibland kommer dom bara. 
 
Men när jag sedan fick vara i hans närhet. 
Försvann omvärlden. Jag kunde andas ut. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Mikaela / Micki Karlsson
RSS 2.0

Mikaela / Micki Karlsson
rymden