...

lyssnar väl på sån där musik jag inte borde lyssna på. sån musik som får mitt hjärta att brista och tårarna att falla.
känslorna att välla över och tankarna att bli snurriga. 
 
jag saknar dig. 

solsken.

en veckas lov. tiden framför datorn har varit knapp. har gått på bio. ätit mat på mysiga restauranger. träffat min kusin från London. varit i stockholm. sagt hej till Loreen. suttit på uteservering. tagit promenader. fikat. skrattat. gråtit. och nu är vi inne på sista lovdagen. solen skiner in genom fönstret. jag lyssnar på bra musik och snart ska jag börja fixa mig för att ta mig upp på stan och träffa en av dom bästa jag vet. puss. 
 
 

bara jobbigt..

... när man litar på människor.. som om och om igen sviker en. gör en ledsen. eller får en sårad. hela mitt liv har det varit så och det verkar inte ta slut. 

det är nu man vet att man lever.

sover länge. har ångest. fikar och testar nya smaker på frappe. pratar. skrattar och fnittrar. går på bio. tar promenader i mörkret. gråter. äter för lite. för att sedan äta för mycket. för att må illa och allt kommer upp igen. gråter lite till. tar bussen någonstans för att ligga i en säng och bara prata. kollar på tv. har ont i hjärtat. vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. kärleken är svår. men nu är det vår. 

leva, som i en dröm.

ja. lovet startade i kaos. i sorg. i smärta. men ikväll har jag haft det mysigare än någonsin. legat i sängen framför en film. delat på en ben and jerrys. druckit cola. skrattat och varit tokig. som jag alltid kan vara med honom. bara andats och glömt allt det jobbiga för några timmar. glömt allt som infekterar. glömt det som bara smärtar, gör ont. bara leva. som i en vacker dröm.

lov.

lovet började i kaos men nu kan det bara bli bättre. ledighet. andrum. bara slappna av. imorgon ska det vara kall vind men sen blir det sol i några dagar. det hurrar vi för tycker jag allt. 

ljuset får mina ögon att värka.

tog mig iväg. och det är väl det jag ska vara glad för nu. 
natten var svår. aj så ont det gjorde i mitt hjärta. grät mig till sömns och önskade att jag aldrig mer skulle vakna upp. ville bara falla in i en djup dvala. glömma allt och alla. få mitt hjärta att sluta värka. varför. varför. varför. det är så skört just nu. varenda sak som sägs, som händer. får mig att blekna bort. en ton i taget. snälla. jag orkar inte mer. det gör för ont. 
 
men jag tog mig iväg. och det är väl det jag ska vara glad för nu.
bara några timmar kvar. innan skolveckan övergår till helg och sedan lov. lov då jag kan andas. få några sekunder för mig själv. göra något mysigt med någon vän. bara slappna av. kanske kommer solen tillbaks. kanske blir det vår i luften. kanske kommer jag ut en stund. kanske får jag någon uppgift gjord. kanske. kanske. kanske. men då blir det lite lättare att andas. 

komma ihåg. komma ihåg. komma ihåg.

ja. det är ganska mörkt nu. försöker. som jag skrev i mitt förra inlägg, att se det ljusa. se dom fina stunderna. blicka tillbaks och komma ihåg att dom snart kommer igen. var ute igår. satt i en gunga med min fina bästi och bara pratade. gick till macken och köpte massa onyttigt. innan vi gick åt varsitt håll och jag kom hem, för att däcka i sängen. 
 
imorse kom jag inte upp. värken i magen var för påträngande och tårarna var hotande nära varje sekund. att dra täcket över huvudet var det enda som kändes tryggt nog och så somnade jag om igen. för att inte ta mig upp försen många, många timmar senare. 
 
jag tillåter mig att ha det här nu. för jag orkar ingenting annat. självförtroendet är ganska långt ner, självkänslan också. det här med att folk bryr sig och tycker om mig, det kommer inte riktigt fram just nu. så mycket jag inte riktigt orkar tro på. det enda jag gör när känslorna börjar komma är att gråta och det klarar jag inte av just nu. så jag stänger av. för nu. för ett tag.

Att minnas dom fina stunderna.

Dom där stunderna. När man är med människor som får en att le. När man nästan ligger ner på marken för att man skrattar så mycket att man får ont i magen. När man blir varm i hjärtat för att någon är så fin. När man njuter utav solens strålar som värmer ens hud eller går genom stan en kväll då regnet smattrar mot paraplyet. När man får en varm kram som betyder så mycket eller när man bara har någon bredvid sig, känner någons närhet. Det är dom stunderna man måste ta vara på. Dom stunderna man måste minnas. När livet inte bjuder på så mycket mer än den gråa vardagen och värk i kropp och sinne. För snart kommer dom där fina stunderna igen. Då man får le, skratta och vara glad. 

mardrömmarna förföljer mig.

Är hemma. Vi hade inställd lektion imorse, så skulle ha börjat 10.05. Men när jag försökte ta mig upp så gick det inte. Huvudet värkte och i magen gjorde det fruktansvärt ont. Tog en treo och la mig igen, för att vakna upp flera, flera timmar senare. Extralektionen var redan över och den extra idrottslektionen som vi skulle ha haft var alldeles för snart, men som tur var kunde vi gå efter lovet då dom lagt in en extra lektion då med. 
 
Jag försöker andas. Men det är svårt när mardrömmarna förföljer mig, gör mig helt slut under naten. För att sedan sätta tvivel och oro i mitt liv. Jag vet, jag vet. Det är bara drömmar. Men känslorna sitter kvar och gör mig rädd. När stressen inför skolan och hoppet om att solen ska komma är så gott som borta blir det bara ytterligare en sak att lägga på högen. Jag vet att jag överreagerar, det gör jag alltid när jag har PMS, men det är bara så jobbigt att inte kunna kontrollera sina känslor. Jag försöker istället stänga in dom men det gör bara att allt blir kaos. 
 
Två dagar kvar försöker jag intala mig. Två dagar kvar tills det blir lov och jag åtminstone kan slappna av lite mer, förhoppningsvis. Snälla. Solen kom tillbaks. Du ger mig lite mer styrka, lite mer hopp. Ska försöka göra klart åtminstone en uppgift jag ligger efter med under ledigheten. Kanske två eller tre, men jag måste börja någonstans. När hjärnan blivit lite mer klarare och inte lika skör efter att denna känslosamma vecka är över blir det nog också lite lättare. Andas. Andas. Ta några minuter i taget. Det blir bättre. Jag behöver bara ta mig igenom denna lilla svacka. Innan allt blir lite ljusare igen.

solen skiner, himlen är blå.

 
Denna söta klänning sprang jag omkring med i fredags när vi var vid Tysslingen och fotograferade. Så mysig och lätt att slänga på sig, speciellt på sommaren då man bara kan ta på sig den och ett par ballerinas så är man klar! Köpte den tidigare på dagen inne på H&M! ♥ 

en fredag som var den finaste på länge.

Jag hade blivit tillsagd att ladda upp kameran och ta med mig en filt eller två, utan att riktgt veta varför. Kanske skulle vi ta en picknick vid rävgången eller ute på gräsmattan? Men riktigt så var det inte, blev upphämtad i bil och så åkte vi ut till vackra Tysslingen där vi hade turen att se dom få fåglarna som var kvar. Solen sken och allt var så vackert. 
 
Det var lite som en dröm som gick i uppfyllelse. Har velat åka ut dit hur länge som helst och vi har pratat om det flera gånger så att äntligen ta oss ut dit var underbart. Vi stod där i solskenet och fotograferade, bara njöt. Åkte sedan bort till utkikstornet, tog oss längst upp och hade picknick i solnedgången. Det var verkligen den bästa fredagen på länge.. Han är så go.. Min fina fina.. En av mina vackraste vänner är han. Och han kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta. Även om det inte är på samma sätt som förut. 

babes, nu börjar vi leva igen.

såhär glad, lycklig och söt var jag för några veckor sen innan jag blev sjuk och spenderade dagarna inomhus - ledsen, ynklig och ful. det var verkligen bland det värsta men efter den här tiden har våren kommit oss ännu närmre! nu är det bara att försöka ladda upp med så mycket energi som möjligt, sitta ute medans solen ger en massa d-vitamin, ta promenader för hälsan och äta gott! 
 
och börja med allt det där vackra som våren för med sig.. med blommor, kvällspromenader, skratt, lite tårar, picknick, stjärnskådning och ja. allt. bara allt det vackra. det vackra som ger oss energi och glädje över livet.

kan äntligen börja ta små steg framåt igen..

natten till fredag. 

hjälp. ja. hjälp vad mycket (men även inte mycket) som har hänt senaste tiden. det har varit tufft på sitt sätt men någon gång kommer man märka av att det som inte riktigt lyckas ta död på en gör att man blir lite starkare. efter att ha sagt hejdå till mitt förhållande som varat i några månader och gråtit hejdlöst i hur många timmar som helst, hände samma sak för min bästi vilket också tog mycket på krafterna. men vi var ute, träffade nya människor och verkligen försökte ha kul genom allt. Har hänt så mycket på bara några veckor, umgåtts med folk och verkligen försökt ta vara på dom vackra stunderna som fått mig att le. 
 
Men så blev allt suddigt och jag totalkraschade i feber, förkylning, fluss av massa olika slag och jag vet inte vad. Försökte att trotsa allt och gick till skolan med detta, blev även en utekväll på lördagen - tänkte att jag ändå hade vilat hela dagen men nejnej, såklart gjorde det ingenting bättre. På söndagen och måndagen låg jag helt utslagen, onsdagen också. Men igår började det äntligen släppa och jag kunde ta mig ut för en liten stund på uteservering. 
 
och vet ni vad? idag orkade jag mig iväg till treornas utställning, teater, åkte hem och åt lite, diskade (oj vad mycket det hade blivit..) och dammsög. Elin kom även över en stund vilket var välbehövligt då vi inte träffats oå alltför länge. En tur till Clara för lite té blev det också innan vi dumpstrade och sedan landade hos mig igen för chips och några satc avsnitt. Är så lycklig över detta. Även om jag just nu är helt slut om jag ska vara ärlig. 
 
Har vänt på dygnet så tänkte att jag lika gärna kunde skaffa internet för att blogga lite (-200kr yay.. inte bra för min inte alltför tjocka plånbok) och åh vad underbart det känns! att bara få skriva av sig. inte för någon annan. men för sig själv ♥

RSS 2.0

Mikaela / Micki Karlsson
rymden