Det blir bättre.

Det känns bättre och bättre. Lättare och lättare. Det är fortfarande svårt, förlåt för det. Men det har tagit så mycket på krafterna. Att skydda sig själv. För så många gånger har jag blivit sårad. Igen och igen. Men jag vet att du inte sårat mig med avsikt. Jag vet att du är ledsen för det och att du säger att du inte ska göra om det. Och jag hoppas verkligen det är så. För sakta, sakta börjar jag lita på dig igen. Börjar få tillbaks allt. Det är fortfarande svårt men jag tror det går framåt. Kämpar, kämpar och kämpar. 
 
För jag vill att det ska vara vi. Jag var ju så himla säker förut på att jag ville ha det såhär. Måste bara försöka hitta tillbaks till dom känslorna. Okej? Hoppas att du har översikt och tålamod. För det kan ta ett tag. Kanske. Kanske inte. Jag vet inte. 
 
Men jag älskar dig så otroligt mycket. Så trots att det gör så ont ibland. Så himla ont. Så vill jag kämpa för oss. För du är min fina. Min bästa vän. Den jag bryr mig mest om av alla. Verkligen.. Älskar att vi är så himla knäppa tillsammans, hur roligt vi kan ha det men ändå ibland bara ligga tysta bredvid varandra. Somna några timmar och vakna upp i varandras närvaro. När du håller om mig känns allt bra. Du får mig att känna en trygghet som jag knappt haft i mitt liv förut då allt varit så upp och ner, oroligt runtomkring.
 
Ser så fram emot att göra massa saker, åka på äventyr och vara crazy tillsammans. Komma varandra ännu närmre och verkligen växa ihop tillsammans. Lära mig ännu mer saker om dig, och lära känna dig utan och innan. Med både det bra och det dåliga. Och visst, vi känner varandra bra. Men det finns fortfarnde så mycket kvar att se. Lär mig något nytt om dig varje dag. 
 
Du kommer alltid finnas i mitt hjärta. Bär det med dig. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Mikaela / Micki Karlsson
RSS 2.0

Mikaela / Micki Karlsson
rymden