att ha någon där.

någon som bara håller om en när allt är kyligt och kallt, när tårarna rinner längst för kinderna eller när man känner sig ensam och övergiven.

Sårad.

Blir så ledsen. Så himla ledsen. När någon som står en nära sårar en så himla mycket. Jag är inte bra på att chatta, skriva sms eller liknande. Jag avskyr det. Så ytligt och för mig blir det knappt verkligt. Vill sitta framför någon. Se personen i ögonen och prata. Öppna mitt hjärta. 
 
Men så skrev vi något. Och han missförstod allt. Han tog allt på orden och bara började skälla ut mig. Säga att jag hade varit en lögnare och att jag helt hade lurat honom. Förstod inte alls. Mitt hjärta brast. Skrev att nej så var det inte men det enda jag fick tillbaks var "läs chatten". Ja men det var fortfarande inte så jag menade? Har inte ljugit en enda gång och det jag berättat förut har varit sanningen. Det är så jag vill leva mitt liv. Och det skrev jag. Men fortfarande kastar han skit på mig och bara "läs chatten" om och om igen. Och säger att jag ljugit.
 
Får panik. Börjar gråta. Jag sa ju att det inte var så. Snälla lita på mig? Men nej. Svor åt honom för jag blev så sårad. Så himla ont gör det och jag förstår inte om han kan gå runt och må bra efter detta. Efter att ha anklagat mig för massa saker. Så gör inte en riktig vän. Inte alls. 
 
Han har missuppfattat saker så himla många gånger och fortsätter att göra det hela tiden. Utan att sedan lyssna och så skyller han allt på mig. Säger massa saker om mig som jag inte ens står för. Men när han har fått för sig något fortsätter han och går på om det i en evighet. Är det verkligen så man gör mot någon man älskar? Någon som man vill ska fortsätta vara ens vän? Nej. Ibland måste man bara stanna upp. Inse att man kanske misstolkat, att den andra inte menade det på det sättet och sedan får man prata om igen. Men att ta det via skrift och inte öga mot öga funkar inte. 
 
Orkar bara inget just nu. Vill han bete sig såhär och verkligen såra mig om igen på flera olika sätt, då vill jag tyvärr inte ens fortsätta med denna vänskap som vi försöker att bygga upp. Inte om man bara får skit på sig. Så många gånger och saker som han säger att han gör. Men han har aldrig brytt sig om att fråga om det verkligen är så jag menar eller om det är så det är. Han tror att jag är en person jag inte är och det gör mig så himla sårad. För jag trodde att han verkligen älskade mig. Och kunde se vem jag är. VILLE se vem jag är och inte bara antog massa. Blir ledsen. Så ledsen och sårad. 

ont.

ja det gör ont. måste släppa dig. måste inse att du får träffa vem du vill. göra vad du vill med vem du vill. måste inse att det inte längre är vi. att du inte längre orkar. inte längre vill. jag måste gå vidare. på något sätt. det kommer dröja lång tid innan du är helt över. men jag måste inse detta. förstå att tyvärr. kommer det inte vara du och jag. 

Är det inte meningen att det ska gå över?

Älskar bara mer. Saknar bara mer. Blir bara mer kär. Känns bara mer och mer som att det inte finns någon annan. Eller jo. Jag vet att det finns andra. Men det skulle aldrig vara samma sak. 

hjärta.

imorgon kommer min babe hem. åh. har längtat så efter honom. vill bara pussas och gosa massor. hjärta.
 
men om vi inte går så långt fram i tiden och tänker på dagen så har jag kommit iväg till skolan och just nu väntar vi på att bilden ska börja. har varit en lång dag med måleri där vi hade kroki i ca 3 timmar, gick iväg till la baguette på rasten och precis har haft form i två timmar. är helt slut men är glad att jag kom iväg. trots tårar, ångest och trötthet så kom jag iväg. och ikväll blir det lite mys med bästi. vi går väl ut någonstans och bara har det bäst. behöver lite extra glädje just nu.
 
sen sover jag, går upp till skolan, kollar upp om det finns något spännande på systerskapsfestivalen och sen får jag träffa honom... min fina, min kärlek, mitt hjärta. 

wie.

sovit länge, vaknat upp glad, gått på möte, ätit mat hos mormor, gått till jessi där vi ätit choklad, druckit cola och kollat på film. har varit en hyfsat bra dag faktiskt. behövde lite mysigheter så detta var perfekt. snälla vår. kom nu okej? det är dig jag väntar på.
 
/dagarna går och snart kommer han hem. åh. 

tårar som fortsätter rinna.

idag har jag gråtit ca hela dagen känns det som. funderar över om det kommer vara lättare eller svårare imorgon? kom i alla fall ut en stund och mös på både waynes och espresso house. behövde det. mår dåligt av att bara sitta inne. 
 
under kvällen fick jag också prata med min vackra. grät då också men känns lite bättre att ha fått prata en längre stund än 3-4 minuter. är glad för hans skull att han får uppleva allt men gånger tusen önskar jag att han var hemma istället. men ja, får försöka att hålla dom själviska tankarna i styr, han kommer ju hem om några dagar bara. och tills dess ska jag bara försöka att andas, andas, andas. 

i början på mars.

helgen är slut. sagt hejdå till min vackra som under morgonen anländer till france. vinkat åt helgen och försöker tagga den kommande veckan. men efter en helg med party, massa coola människor, lite pussar, mys med storastyster och häng med bästi känns det som att detta faktiskt kan bli en bra vecka. håret mitt är i en annan nyans än förut och på naglarna sitter det sånna som är fake. men mhm, känns ganska bra faktiskt. dock är det väl ändå bra att vara berädd på att naglarna kan lossna och tårarna börja rinna. men det är helt okej. det är sista veckan på mitt liv som artonåring. så nu ska jag skratta, men även gråta, såsom aldrig förr.

RSS 2.0

Mikaela / Micki Karlsson
rymden