glitter.

glitterirymden.blogg.se

inte längre här.

inte längre här, berättar en annan dag. xx

Självbehärskning.

Andas. 
 
Ta det lugnt. 
 
Du klarar det här. 
 
Att se mat för något annat än vad det egentligen är. Ta några små bitar, le och visa att "kolla, jag klarar ju detta". Men efter varje tugga försöka tänka på allt det äckliga. Konsistensen. Smaken. Det är vidrigt. Ignorera magen som skriker efter mer. Ignorera smärtan i kroppen och mattheten som kommit. Bara le. Visa att man klarar av att ta några tuggor, fast det inombords gör så ont att man inte vet vart man ska ta vägen. Kroppen vill. Men hjärnan inte.
 
Att för varje steg man tar. Försöka att andas. Inte visa att det smärtar i kroppen. Att det gör så ont. "nejnej, det är bra. inget allvarligt" Leendet når inte riktigt fram till ögonen. Det enda man vill göra är att blunda. Låta tårarna som tagit slut komma tillbaks. Allt gör så ont. Smärtar. Huvudet som dunkar. Värker. Nattens hemskheter som skrapat upp sår. Både på utsidan. Men också på insidan.
 
Att få en kram. Tvingas hålla emot alla känslor som är nära på att komma. Släppa taget för några sekunder. Låta allt översösa en. Smärtan visar sig. Andas. Andas. Andas. Stänga in allt igen. Rygga tillbaks. Nej. Dom här känslorna kan jag inte känna. Det går inte. Det gör för ont. Låtsas som att allt är bra. Nej. Närhet är också en sak som måste hålla sig långt borta. För det gör att murarna kan brista. 

hej.

snart är det sommarlov. längtar tills skolan tar slut och jag kan andas. umgås med mina fina, sola och hitta på massa mer spontana saker. nu är det mest bara ångest, ångest, ångest. skola, skola, skola. snälla låt mig bara sova. behöver få slappna av lite. denna vår har varit tuff på alla möjliga vis. men även vacker och fin. ingen glädje utan smärta? 
 
energin måste komma tillbaks. springa. åka longboard. dricka protein shakes och försöka sova ut under nätterna. men jag vet ju att när sommaren väl kommer, då kommer det vara på nätterna man lever. 

...

lyssnar väl på sån där musik jag inte borde lyssna på. sån musik som får mitt hjärta att brista och tårarna att falla.
känslorna att välla över och tankarna att bli snurriga. 
 
jag saknar dig. 

solsken.

en veckas lov. tiden framför datorn har varit knapp. har gått på bio. ätit mat på mysiga restauranger. träffat min kusin från London. varit i stockholm. sagt hej till Loreen. suttit på uteservering. tagit promenader. fikat. skrattat. gråtit. och nu är vi inne på sista lovdagen. solen skiner in genom fönstret. jag lyssnar på bra musik och snart ska jag börja fixa mig för att ta mig upp på stan och träffa en av dom bästa jag vet. puss. 
 
 

bara jobbigt..

... när man litar på människor.. som om och om igen sviker en. gör en ledsen. eller får en sårad. hela mitt liv har det varit så och det verkar inte ta slut. 

det är nu man vet att man lever.

sover länge. har ångest. fikar och testar nya smaker på frappe. pratar. skrattar och fnittrar. går på bio. tar promenader i mörkret. gråter. äter för lite. för att sedan äta för mycket. för att må illa och allt kommer upp igen. gråter lite till. tar bussen någonstans för att ligga i en säng och bara prata. kollar på tv. har ont i hjärtat. vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. kärleken är svår. men nu är det vår. 

leva, som i en dröm.

ja. lovet startade i kaos. i sorg. i smärta. men ikväll har jag haft det mysigare än någonsin. legat i sängen framför en film. delat på en ben and jerrys. druckit cola. skrattat och varit tokig. som jag alltid kan vara med honom. bara andats och glömt allt det jobbiga för några timmar. glömt allt som infekterar. glömt det som bara smärtar, gör ont. bara leva. som i en vacker dröm.

lov.

lovet började i kaos men nu kan det bara bli bättre. ledighet. andrum. bara slappna av. imorgon ska det vara kall vind men sen blir det sol i några dagar. det hurrar vi för tycker jag allt. 

ljuset får mina ögon att värka.

tog mig iväg. och det är väl det jag ska vara glad för nu. 
natten var svår. aj så ont det gjorde i mitt hjärta. grät mig till sömns och önskade att jag aldrig mer skulle vakna upp. ville bara falla in i en djup dvala. glömma allt och alla. få mitt hjärta att sluta värka. varför. varför. varför. det är så skört just nu. varenda sak som sägs, som händer. får mig att blekna bort. en ton i taget. snälla. jag orkar inte mer. det gör för ont. 
 
men jag tog mig iväg. och det är väl det jag ska vara glad för nu.
bara några timmar kvar. innan skolveckan övergår till helg och sedan lov. lov då jag kan andas. få några sekunder för mig själv. göra något mysigt med någon vän. bara slappna av. kanske kommer solen tillbaks. kanske blir det vår i luften. kanske kommer jag ut en stund. kanske får jag någon uppgift gjord. kanske. kanske. kanske. men då blir det lite lättare att andas. 

komma ihåg. komma ihåg. komma ihåg.

ja. det är ganska mörkt nu. försöker. som jag skrev i mitt förra inlägg, att se det ljusa. se dom fina stunderna. blicka tillbaks och komma ihåg att dom snart kommer igen. var ute igår. satt i en gunga med min fina bästi och bara pratade. gick till macken och köpte massa onyttigt. innan vi gick åt varsitt håll och jag kom hem, för att däcka i sängen. 
 
imorse kom jag inte upp. värken i magen var för påträngande och tårarna var hotande nära varje sekund. att dra täcket över huvudet var det enda som kändes tryggt nog och så somnade jag om igen. för att inte ta mig upp försen många, många timmar senare. 
 
jag tillåter mig att ha det här nu. för jag orkar ingenting annat. självförtroendet är ganska långt ner, självkänslan också. det här med att folk bryr sig och tycker om mig, det kommer inte riktigt fram just nu. så mycket jag inte riktigt orkar tro på. det enda jag gör när känslorna börjar komma är att gråta och det klarar jag inte av just nu. så jag stänger av. för nu. för ett tag.

Att minnas dom fina stunderna.

Dom där stunderna. När man är med människor som får en att le. När man nästan ligger ner på marken för att man skrattar så mycket att man får ont i magen. När man blir varm i hjärtat för att någon är så fin. När man njuter utav solens strålar som värmer ens hud eller går genom stan en kväll då regnet smattrar mot paraplyet. När man får en varm kram som betyder så mycket eller när man bara har någon bredvid sig, känner någons närhet. Det är dom stunderna man måste ta vara på. Dom stunderna man måste minnas. När livet inte bjuder på så mycket mer än den gråa vardagen och värk i kropp och sinne. För snart kommer dom där fina stunderna igen. Då man får le, skratta och vara glad. 

mardrömmarna förföljer mig.

Är hemma. Vi hade inställd lektion imorse, så skulle ha börjat 10.05. Men när jag försökte ta mig upp så gick det inte. Huvudet värkte och i magen gjorde det fruktansvärt ont. Tog en treo och la mig igen, för att vakna upp flera, flera timmar senare. Extralektionen var redan över och den extra idrottslektionen som vi skulle ha haft var alldeles för snart, men som tur var kunde vi gå efter lovet då dom lagt in en extra lektion då med. 
 
Jag försöker andas. Men det är svårt när mardrömmarna förföljer mig, gör mig helt slut under naten. För att sedan sätta tvivel och oro i mitt liv. Jag vet, jag vet. Det är bara drömmar. Men känslorna sitter kvar och gör mig rädd. När stressen inför skolan och hoppet om att solen ska komma är så gott som borta blir det bara ytterligare en sak att lägga på högen. Jag vet att jag överreagerar, det gör jag alltid när jag har PMS, men det är bara så jobbigt att inte kunna kontrollera sina känslor. Jag försöker istället stänga in dom men det gör bara att allt blir kaos. 
 
Två dagar kvar försöker jag intala mig. Två dagar kvar tills det blir lov och jag åtminstone kan slappna av lite mer, förhoppningsvis. Snälla. Solen kom tillbaks. Du ger mig lite mer styrka, lite mer hopp. Ska försöka göra klart åtminstone en uppgift jag ligger efter med under ledigheten. Kanske två eller tre, men jag måste börja någonstans. När hjärnan blivit lite mer klarare och inte lika skör efter att denna känslosamma vecka är över blir det nog också lite lättare. Andas. Andas. Ta några minuter i taget. Det blir bättre. Jag behöver bara ta mig igenom denna lilla svacka. Innan allt blir lite ljusare igen.

solen skiner, himlen är blå.

 
Denna söta klänning sprang jag omkring med i fredags när vi var vid Tysslingen och fotograferade. Så mysig och lätt att slänga på sig, speciellt på sommaren då man bara kan ta på sig den och ett par ballerinas så är man klar! Köpte den tidigare på dagen inne på H&M! ♥ 

RSS 2.0

Mikaela / Micki Karlsson
rymden